Deltagruppen använder sig av flera olika metoder beroende på situation. Vi har lång erfarenhet och brett kunnande av att utvärdera de behov som föreligger samt välja den eller de metoder som gör mest nytta i varje enskilt fall. Urval av metod sker alltid i samråd med familjen/ungdomen och socialtjänst. Vi utgår från ett systemiskt synsätt, har ett eklektiskt förhållningssätt och teoretiska referensramar i psykodynamisk utvecklingsteori, anknytningsteori med inslag från kognitiva teorier och metoder.

För att nå bästa resultat strävar vi efter en förtroendefull samverkan, med respekt för familjens integritet och självbestämmande, vi eftersträvar att familjen har ett reellt inflytande i vårt arbete och vi sätter barnets behov i centrum. Vi har tät kontakt med uppdragsgivaren och erbjuder hög tillgänglighet på telefon för klient, uppdragsgivare och samarbetsparterns.

I arbetsgruppen finns vidareutbildningar i FFT – Funktionell Familjeterapi, Grundläggande psykoterapiutbildning (Steg 1), lösningsfokuserat behandlingsarbete, KIBB (Kognitiv integrerad behandling vid risk för barnmisshandel), säkerhetsplanering enligt Signs of Safety, BBIC (Barnens Behov i Centrum), CARE-index, MIM/Theraplay, Centris – Barn i konflikt, nätverksarbete, anknytningsteori, gestaltterapi och triangulerande samtal med barn enligt Övreeides metod. Se information nedan kring ett urval av dessa: 

KIBB (Kognitiv integrerad behandling vid misstanke om barnmisshandel)

KIBB är en manualbaserad KBT-behandling för familjer där fysisk barnmisshandel förekommit och där föräldrar och barn bedömts kunna fortsätta ha kontakt. Behandlingsmodellen bygger på att familjer i öppenvård, enskilt eller i grupp, får behandling i barn respektive föräldragrupp vid 16 tillfällen, med en veckas intervall. Barn och föräldrar träffas både var för sig och tillsammans. Varje behandlingstillfälle avslutas gemensamt för integrering och praktik av nya färdigheter och strategier. KIBB-behandlingen bygger på olika tema som forskning visat vara viktiga komponenter i arbetet med målgruppen. Exempel på teman i barnbehandlingen; psykoedukation om fysisk misshandel och reaktioner efteråt samt hjälpa barnet förstå, uttrycka och hantera känslor, traumabearbetning, trygghetsplan och träna på sociala färdigheter. Exempel på teman i föräldrabehandlingen; psykoedukation om fysisk misshandel och reaktioner efteråt, föräldrastrategier, att ta ansvar för våldet, trygghetsplan och att ta emot barnets traumaberättelse.

Observationer och interventioner

Observationer och interventioner kring nyckelsituationer i familjens vardag.
Vi finns i familjen på morgnarna, när barnen ska till förskola/skola och vi finns där på kvällen, vid middag och läggningsdags. Efter kartläggning av familjens mönster ges föräldrarna möjligheten att, vid behov, skaffa sig nya förhållningssätt gentemot sina barn.

Videobaserade metoder

Vi använder oss av metoder som CARE-Index och/eller MIM-baserad samspelsbedömning (Marschak Interaction Method). Tillsammans med samtal, observationer och interventioner ger det oss möjlighet att göra en ordentlig analys av familjens styrkor, svårigheter, riskbeteende och utvecklingsmöjligheter.

Samtal med alla familjemedlemmar

Att ha samtal med alla familjemedlemmar är centralt: individuella samtal med föräldrar/barn, parvis eller med hela familjen. Samtalen kan vara av olika karaktär beroende på uppdraget och den aktuella situationen i familjen. Nätverksarbete.

Referensarbete

I utredningsuppdrag utför vi intervjuer med de referenter som anges av uppdragsgivaren och av familjen. Vi söker även upp referenter på eget initiativ för att verifiera uppgifter som lämnas i utredningar. Exempelvis kontaktar vi lärare, barnomsorgspersonal, eventuella behandlingskontakter och familjens nätverk. Familjen informeras om vad som kommit fram i samtalen och när det är möjligt deltar föräldrarna i referenssamtalen.

Säkerhetsplanering enligt Signs of safety

Vi arbetar med säkerhetsplaneringar enligt Signs of Safety där vi strukturerat tillsammans med barnen, föräldrarna och deras nätverk undersöker vad vi behöver göra för att barnen i möjligaste mån kan växa upp i sin hemmamiljö. Vi arbetar för att våra uppdragsgivares arbete ska bli tydligare, enklare och mindre tidskrävande. Vi samarbetar med kommunerna och familjen för att beskriva tidigare skada, oro, styrkor, skyddande faktorer och mål, leder säkerhetsplaneringsprocessen, anordnar och leder nätverksmöten, träffar barnen och tar med dem i processen samt gör löpande riskbedömningar. Vi erbjuder er att vara en del av säkerhetsplaneringsprocessen i den omfattningen våra uppdragsgivare önskar.

M.I (Motiverande samtal)

Motiverande samtal (motivational interviewing,) är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser inom till exempel alkohol-, tobak- och drogmissbruk. Rådgivning och behandling gällande andra livsstilsrelaterade faktorer så som fysisk aktivitet och spel är också vanligt inom M.I.

Vi utgår från att lösningen finns hos individen själv. Behandlarens roll är att locka fram och förstärka detta, tillföra information och sedan tillsammans med klienten utforma alternativ som hon/han vill och kan genomföra.

ART (Aggression Replacement Training)

ART har sin grund i social inlärningsteori och kognitiv beteendeterapi.
ART är ett manualbaserat preventionsprogram som ursprungligen skapades för ungdomar som beter sig aggressivt. Syftet är att minska aggressiviteten eller den problematik som finns hos ungdomen, öka dennes sociala färdigheter samt främja den moraliska utvecklingen hos ungdomen. Man arbetar med tre strategier för individen ska lära sig hantera sociala situationer så som social färdighet, känsloreglering och aspekter kring etik/moral. Under metodens vidareutveckling har det uppmärksammats att den fungerar lika bra för individer som inte har ett aggressivt beteende. Det kan vara individer som är inåtvända, asociala, deprimerade och ängsliga.

ESL (Ett självständigt liv)

Ett självständigt liv (ESL) är en socialpedagogisk behandlingsmodell för personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet med insatsen är att ge personen ökade möjligheter till ett självständigt liv. ESL-modellen bygger huvudsakligen på social och operant inlärningsteori. Den vänder sig till personer som har svårigheter med att klara av vardagliga aktiviteter eller det sociala samspelet med andra, exempelvis att kunna ha eller upprätthålla ändamålsenliga kontakter med vård, stöd och service. Psykolog Per Borell har sedan 1980-talet kontinuerligt anpassat modellen till svenska förhållanden och skrivit en manual, steg för steg.

Miljöterapi

Syftet är att tillhandahålla en stabil social miljö som ger deltagarna möjlighet till social inlärning och positiv utveckling.

Inom miljöterapi använder vi den fysiska och sociala miljön i vardagen för att främja en positiv utveckling hos klienterna. Klienterna lär sig sociala och praktiska färdigheter genom dagliga aktiviteter tillsammans med personalen och i vissa fall med andra boende.